Mattias Andersson

FRA-lagen har blivit in triumfråga, den handlar inte om medborgarna utan om att profilera oppositionen mot alliansen eller tvärtom. Det är av principskäl som partipiskan viner så hårt i frågan.

Alla partier i svenska riksdagen borde kunna anamma grundläggande värderingar som integritet, privatliv och rättssäkerhet. Ändå så gör man inte det i just FRA-frågan. Det känns lite som att man stirrar sig blind på att få igenom “sin politik” och “sina förslag” istället för att arbeta för vad som medborgarna faktiskt vill.

Camilla lindberg meddelande igår att hon trots hård mobbing från partikollegor tänker gå emot och lägga ner sin röst. Än en gång hyllar Camilla som en folkhjälte. En sak är säker, ingen kommer hylla de ynkryggar som röstar för lagen idag.

Jag lånar exemplet av lista som Mikael Nilssons använder på Newsmill varför lagförslaget om “förstärkt integritetsskydd vid signalspaning” inte är tillräckligt, och dessutom missvisande.

• “Begränsningen att trafik mellan avsändare och mottagare i Sverige inte får inhämtas tydliggörs.”

Det här kan tolkas som att man inte får spionera på svenskar eller personer som befinner sig i Sverige, sanningen är dock att detta gäller endast om både sändare och mottagare befinner sig i Sverige, man fastslår även svårigheten att avgöra detta genom att säga att;

“Om sådana signaler inte kan avskiljas redan vid inhämtningen, ska upptagningen eller uppteckningen förstöras så snart det står klart att sådana signaler har inhämtats”

Hur vida uppgifterna förstörs eller inte är i sammanhanget möjligtvis bra, men man kan inte komma ifrån att information redan insamlats, läst, använts och möjligtvis skickats vidare.

• “Tillstånd ska prövas av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, på ansökan av signalspaningsmyndigheten.”

En domstol utan insyn på grund av fullständig sekretess som verkställer beslut utan möjlighet till överklagan är inte förenlig med en stabil rättssäkerhet. Det likar faktiskt ingenting vi sett förut. Vidare säger man även;

“16 § Att Försvarsunderrättelsedomstolens beslut i frågor som rör signalspaning inte får överklagas framgår av 13 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Inte heller domstolens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas”

• “Enskildas rättigheter förstärks genom att en enskild ska underrättas om det vid signalspaning använts sökbegrepp som är direkt hänförliga till honom eller henne, såvida inte sekretess gäller för uppgiften.”

Märk väl restriktionen i formuleringen “så vida inte sekretess föreligger”. Det är rimligt att anta att dessa uppgifter kommer per automatik alltid vara sekretessbelagda såvida har just denna specifika “förstärkning” ingen kraft den saknar verklighetsförankring, ännu ett slag i luften. Sen kan man även läsa följande;

“11 b § Underrättelse enligt 11 a § får skjutas upp, om sekretess hindrar att underrättelsen lämnas. Har det på grund av sekretess inte kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att inhämtningsuppdraget avslutades, behöver någon underrättelse inte lämnas.”

Det är några konkreta punkter som visar på att de förstärkningar i integritetsskyddet man avser att göra inte håller i verkligheten och att FRA-lagen helt enkelt inte kommer att bli vare sig lindrigare eller mer rättssäker.

Posted on October 14th, 2009 by Mattias Andersson
Filed under: Integritet, Övervakning